Kostar det att få en fastighet uppmätt eller gränser bestämda?

Det är viktigt att du följer de råd och rekommendationer som ges av hälso- och sjukvården.

Skattefria förmåner och gåvor regleras av skattelagstiftningen och beror på vilken typ av förmån eller gåva det rör sig om.

Totalförsvarsplikt innebär att alla i Sverige kan behöva bidra till landets försvar i händelse av krig eller kris.

Det finns många förmåner och stöd som du kan få som förälder i Sverige.

Om du blir avstängd från a-kassan eller inte får ersättning är det viktigt att du kontaktar dem direkt för att få reda på varför och vad du kan göra åt det.

Det finns flera sätt att få hjälp med tolkning och översättning.

Som konsument har du många rättigheter i Sverige. Dessa skyddar dig när du köper varor och tjänster.

Vid en poliskontroll har du flera rättigheter som skyddar dig som individ. Polisen får stoppa dig och begära dina identitetshandlingar om det finns misstanke om brott eller annan laga anledning. Du har rätt att få veta varför du stoppas. Om polisen vill visitera dig ska det finnas rimlig misstanke om att du bär vapen, narkotika eller andra farliga föremål. Polisen får inte använda mer tvång än vad som krävs, och alla åtgärder ska ske med respekt och hänsyn. Du kan också neka att svara om du är misstänkt för brott, men polisen kan då fortsätta utreda.

Det är viktigt att du hör av dig om du misstänker att någon far illa inom vården.

Hastighetsgränserna i Sverige varierar beroende på vilken typ av väg du kör på.

Det beror på vilken typ av arbete och var det ska utföras. Kontakta din kommun eller Trafikverket för mer information.

Det beror på din födelsedag och hur många år du har arbetat.

Ångerrätt ger dig rätt att ångra ett köp inom en viss tid, medan öppet köp är en frivillig garanti från butiken.

Det beror på vad som står i köpeavtalet och vad som är orsaken till förseningen.

Riksbanken är Sveriges centralbank och ansvarar för penningpolitiken, vilket innebär att de styr räntorna och penningmängden i ekonomin.

Riksbanken bestämmer reporäntan utifrån en helhetsbedömning av den ekonomiska utvecklingen och inflationen.

Ekonomisk stabilitet handlar om en sund och hållbar utveckling av ekonomin, där tillväxt, sysselsättning och prisstabilitet är i balans.

Riksbankens beslut påverkar den svenska kronan genom att styra räntorna och penningmängden, vilket i sin tur påverkar inflationen och den ekonomiska tillväxten.

Skuldsanering är en möjlighet för personer med obetalbara skulder att få en nystart genom att få sina skulder omförhandlade eller avskrivna.

Säkerhetspolisen arbetar förebyggande och utredande för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism.

Det är en viktig fråga som många funderar över, och det finns mycket forskning kring det.

Arbetsgivare har ett stort ansvar för att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för sina anställda.

Byggfelsförsäkring skyddar dig mot kostnader för fel och brister i byggnation, renovering eller ombyggnad.

För att ansöka om avstyckning eller sammanläggning av fastigheter behöver du kontakta Lantmäteriet.

Skolplikten i Sverige gäller alla barn och ungdomar mellan 6 och 17 år, men det finns undantag för vissa elever.

För att starta en fristående skola behöver man uppfylla specifika krav som fastställs av Skolverket.

En valprocess i Sverige består av flera steg, från valkampanjer till röstning och slutligen fastställande av resultatet.

Din röst och valhemlighet är grundläggande för demokratin och skyddas noga av lagen.

PTS arbetar aktivt för att öka tillgången till bredband i glesbygden, genom att bland annat stödja utbyggnad av infrastruktur och främja konkurrens.

Nummerportabilitet låter dig behålla ditt telefonnummer när du byter operatör. Processen är enkel och du behöver inte själv kontakta din gamla operatör.

Det finns specifika regler och tillstånd som krävs för att använda egen radioutrustning i Sverige.

Kontakta en jurist specialiserad på immaterialrätt för att få råd om dina rättigheter och bästa handlingsalternativ.

Det finns olika typer av stöd för solcellsanläggningar, kontakta din kommun eller Energimyndigheten för information om aktuella bidrag och förutsättningar.

Energideklarationen är ett dokument som visar en byggnads energiprestanda och ger information om hur energieffektiv den är.

Det finns många sätt att som konsument bidra till en mer hållbar framtid, genom att välja produkter och tjänster med mindre miljöpåverkan.

Svanenmärkta produkter är ofta dyrare på grund av de höga krav de ställer på miljövänliga material, produktion och användning.

Arbetstagare har flera rättigheter under en arbetskonflikt, som rätt att strejka och rätt till facklig representation.

Svenska spelbolag behöver en licens från Spelinspektionen för att bedriva legala spelverksamheter i Sverige.

Som spelare i Sverige har du rätt till en rättvis och säker spelupplevelse.

Tvärvillkor är krav som ställs på dig som lantbrukare för att skydda miljön och främja hållbarhet.

Säkerheten på SiS institutioner är av största vikt för att skapa en trygg miljö för både personal och ungdomar.

Permissionssystemet för intagna är komplext och syftar till att balansera rehabilitering och samhällssäkerhet.

Det beror på vilken typ av inrättning det gäller och vilka regler som gäller där.

Intagna i Sverige har grundläggande mänskliga rättigheter, som skyddas av lag och internationella konventioner.

Sändningstillstånd och licenser för tv- och radiokanaler bestäms av en särskild myndighet som ansvarar för att reglera medieområdet.

Sverige har en stark tradition av yttrandefrihet och det finns flera lagar och institutioner som skyddar den.

Föräldrautbildning är ett stöd för föräldrar i deras uppgift att uppfostra barn.

Internationell adoption är en komplex process med strikta regler och krav som varierar mellan länder.

Du kan rapportera biverkningar från läkemedel via Läkemedelsverket.

Importerade läkemedel regleras strikt för att säkerställa kvalitet, säkerhet och effektivitet.

Frihandelsavtal sänker tullar och handelsbarriärer mellan länder, vilket främjar handel och ekonomisk tillväxt.

Censur hindrar publicering i förväg, medan ansvar efter publicering gäller konsekvenserna av redan publicerat innehåll.

Yttrandefriheten gäller även på sociala medier, men med vissa begränsningar för exempelvis hatbrott och uppvigling.

Tryckfrihetsförordningen skyddar yttrandefriheten och rätten att publicera information fritt, utan censur eller förhandsgranskning.

Det beror på vilken typ av finansiell verksamhet du vill bedriva. Kontakta Finansinspektionen för mer information.

Vid en upphandling kan olika krav ställas på leverantörer för att säkerställa bästa möjliga leverans och kvalitet.

Ett ramavtal är ett avtal som anger övergripande villkor för flera upphandlingar under en längre tid.

För att bli röstmottagare i Sverige behöver du vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år.

Import- och exportrestriktioner är regler som begränsar handeln med varor och tjänster mellan länder.

Biståndsbedömningen utvärderar din situation och behov för att avgöra vilket stöd du kan få.

Du har rätt till god vård och omsorg som är anpassad efter dina behov och önskemål.

Fri rörlighet inom EU innebär att medborgare i medlemsländerna kan resa, bo och arbeta fritt i alla andra EU-länder.

EU-medborgarskap ger dig rättigheter och skyldigheter i alla medlemsländer, som fri rörlighet och rösträtt i EU-valet.

EU:s beslutsprocess är komplex och involverar olika institutioner, där medlemsländerna har olika inflytande beroende på beslutstyp.

Fastighetsmäklare regleras av lagen om fastighetsmäklare och av flera andra lagar och förordningar.

SHK är en branschorganisation som arbetar med att säkerställa kvalitet och rättvisa i byggbranschen, till skillnad från statliga tillsynsmyndigheter som fokuserar på laglig efterlevnad.

Ekonomisk styrning av myndigheter handlar om att säkerställa effektiv och ändamålsenlig användning av skattemedel.

Övergrepp i rättssak är ett brott som sker när någon hotar eller använder våld mot en person för att hindra dem från att anmäla ett brott, vittna i en rättegång, eller medverka i en utredning. Det kan även ske genom att någon försöker påverka rättsprocessen genom hot eller våld mot anhöriga till offret. Detta brott syftar till att skydda rättsväsendets processer och se till att alla kan medverka utan rädsla för hot eller repressalier.

Hemfridsbrott är ett brott som inträffar när någon olovligt tränger sig in i eller stannar kvar i en annans hem, trädgård eller motsvarande område. Det gäller även för intrång in i andra utrymmen, såsom en husvagn eller ett tält. Detta brott handlar om att skydda den enskildes rätt till privatliv och trygghet i sitt hem. Om en person inte lämnar platsen efter att ha blivit ombedd kan det också räknas som hemfridsbrott.

Egenmäktighet med barn inträffar när någon tar ett barn, eller håller kvar ett barn, utan lov från den förälder eller vårdnadshavare som har rätt till vårdnaden. Detta är särskilt vanligt i fall där föräldrar har delad vårdnad, men den ena föräldern bryter mot vårdnadsbeslutet genom att ta barnet utan samtycke. Det är ett brott som handlar om att respektera barnets rätt till en stabil och trygg tillvaro.

Brottsbalken är den svenska lag som reglerar vad som är brottsligt och vilka straff som kan utdömas för olika typer av brott. Lagen är indelad i olika kapitel, där varje kapitel behandlar specifika brott, som till exempel våldsbrott, stöld och bedrägeri. Brottsbalken innehåller också regler om hur domstolar ska hantera straffrättsliga frågor och vilket straff som ska ges beroende på brottets allvar. Lagen gäller för alla som begår brott i Sverige och syftar till att skydda samhället genom att straffa och rehabilitera brottslingar samt förebygga brottslighet.

Svenska skolan utomlands erbjuder svenska barn och ungdomar utbildning med samma standard som i Sverige, men i ett internationellt sammanhang. Målet är att barnen ska kunna upprätthålla sin svenska språkkunskap och kultur samt vara förberedda för att återvända till det svenska skolsystemet vid behov. Svenska utlandsskolor följer den svenska läroplanen och erbjuder utbildning från förskola till gymnasium. Föräldrar som planerar att bo utomlands, men vill att deras barn ska behålla en svensk utbildning, kan välja en svensk skola utomlands där utbildningen sker på svenska och ger betyg enligt svenska skolsystemet. Det finns olika alternativ för familjer utomlands, såsom svenska skolor, kompletterande svenska undervisning och distansstudier. Målet är att underlätta för svenska familjer som bor utomlands att få en likvärdig utbildning för sina barn.

Centrala djurförsöksetiska nämnden granskar och bedömer etiska aspekter av djurförsök i Sverige.

Beslut från en regional djurförsöksetisk nämnd överklagas till Jordbruksverket.

En bedömning kräver analys mot alla relevanta folkrättsliga traktater och sedvanerätt, inklusive proportionalitets- och diskrimineringsprinciperna.

Projektet kan stoppas eller modifieras för att säkerställa överensstämmelse med folkrätten. Detta är avgörande för Sveriges internationella ansvar.

Företag som erbjuder finansiella tjänster i Sverige omfattas av strikta regler och tillsyn för att skydda konsumenter och marknadens stabilitet.

Finansinspektionen (FI) övervakar och reglerar finansmarknaden för att skydda konsumenter och bidra till ett stabilt finanssystem.

Finanspolitiska rådets ledamöter utses av regeringen efter förslag från riksdagen.

Information om ansökningsprocessen finns på Formas webbplats. Besök deras sida för detaljerad vägledning.

FRA:s verksamhet regleras huvudsakligen genom lagen om underrättelseverksamhet och andra relevanta lagar och förordningar.

Sveriges myndigheter ansvarar för att verkställa lagar och förordningar samt tillhandahålla samhällstjänster.

Om du blir svensk medborgare kan det påverka dina barn beroende på deras ålder och medborgarskapsstatus. Om ditt barn är under 18 år och bor i Sverige kan det automatiskt få svenskt medborgarskap tillsammans med dig, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Om barnet redan har svenskt medborgarskap påverkas det inte direkt, men det kan vara en fördel för familjens framtida trygghet. Svenskt medborgarskap ger ditt barn rätt till ett svenskt pass, möjlighet att bo och arbeta i Sverige utan begränsningar och skydd från utvisning. Det innebär också att barnet kan ärva medborgarskapet till sina egna barn i framtiden.

Köplagen gäller även begagnade varor, men konsumentköplagen gäller endast vid köp från näringsidkare. Garantier varierar beroende på säljare och överenskommelse.

Om du har lämnat in en ansökan till Migrationsverket och det har gått lång tid utan beslut, kan du begära att Migrationsverket avgör ditt ärende. Enligt förvaltningslagen ska ett ärende avgöras inom sex månader. Har det gått längre tid kan du som sökande skicka in en formell begäran om att få ett beslut. Migrationsverket har då fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Om ingen åtgärd sker kan du vända dig till en domstol för att få en prövning. För att göra en begäran skickar du en skriftlig förfrågan till Migrationsverket där du uppger ditt namn, ärendenummer och att du vill ha ett beslut enligt förvaltningslagen.

Ja, du kan lämna in en begäran om att avgöra ett ärende hos Socialnämnden om din ansökan inte har behandlats inom rimlig tid. Enligt förvaltningslagen ska ärenden normalt avgöras inom sex månader. Om Socialnämnden inte har fattat ett beslut inom den tiden har du rätt att skicka en formell begäran om att få ett besked. Din begäran ska vara skriftlig och innehålla ditt namn, personnummer och vilken ansökan det gäller. Socialnämnden har sedan fyra veckor på sig att antingen fatta ett beslut eller meddela varför handläggningen dröjer. Om Socialnämnden inte svarar kan du vända dig till förvaltningsrätten och begära en prövning.

Skydd enligt flyktingkonventionen innebär att en person har rätt att stanna i ett land om de riskerar förföljelse i sitt hemland. Enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 ska personer som flyr från förföljelse på grund av etnicitet, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till en viss grupp få skydd. För att få flyktingstatus måste personen visa att det finns en verklig risk att drabbas av förföljelse om de återvänder till sitt hemland. Migrationsverket prövar varje ansökan individuellt. De som beviljas skydd som flyktingar får i regel uppehållstillstånd och vissa rättigheter, som att arbeta och gå i skola. De får också skydd mot att skickas tillbaka till sitt hemland där de riskerar fara. Om en person inte uppfyller kriterierna för flyktingstatus kan de ändå få skydd i Sverige om det finns andra allvarliga hot i hemlandet.

Det finns ingen specifik åldersgräns för att ansöka om försörjningsstöd. Kriterierna handlar om behov och ekonomisk situation. För att ansöka om försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) måste du vara 18 år eller äldre. Det betyder att du behöver ha fyllt 18 år för att själv kunna skicka in en ansökan till socialtjänsten i din kommun. Om du är under 18 år är det dina vårdnadshavare som har försörjningsansvaret. Det innebär att de är ansvariga för att du har mat, bostad och andra nödvändiga saker. Det finns dock vissa undantag. Om du är under 18 år och saknar föräldrar eller annan försörjning, kan socialtjänsten hjälpa dig genom särskilda insatser. För att ansöka om försörjningsstöd kontaktar du socialtjänsten i din kommun. Du kan oftast ansöka via deras webbplats eller genom ett personligt möte.

I Sverige råder religionsfrihet, vilket innebär att alla har rätt att tro på vilken religion de vill eller att inte ha någon tro alls. Denna frihet är skyddad av grundlagen och innebär att staten är neutral i religiösa frågor. Religionsfrihet betyder också att ingen kan tvingas delta i religiösa aktiviteter mot sin vilja. Samtidigt har alla rätt att utöva sin tro, så länge det inte bryter mot lagen eller andras rättigheter. Svenska normer kring religion bygger på öppenhet och respekt. Det är vanligt att religion ses som en privat fråga, och i många offentliga miljöer, som skolor och arbetsplatser, eftersträvas en sekulär (icke-religiös) hållning. Diskriminering på grund av religion är förbjuden enligt lag, och alla ska behandlas lika oavsett tro. Samtidigt finns det begränsningar, till exempel när det gäller religiösa symboler i vissa yrken.

Det finns flera sätt att flytta pengar mellan länder, beroende på belopp och behov. För att flytta pengar mellan olika länder kan du använda banköverföring, betalningstjänster eller kryptovalutor. Du behöver mottagarens uppgifter, och i vissa fall ID-verifiering. Överföringstiden beror på metoden, och avgifter kan tillkomma. Se till att du följer reglerna för internationella penningöverföringar.

Aktivitetsstöd är en ersättning du kan få från Försäkringskassan när du deltar i Arbetsförmedlingens program — till exempel utbildning, praktik eller andra insatser för att stärka dina möjligheter att få jobb. Du får aktivitetsstöd när du är aktiv i programmet och följer de villkor som gäller, till exempel att rapportera dina aktiviteter varje månad. Försörjningsstöd (ibland kallat socialbidrag) ges av socialtjänsten i din kommun när du inte har tillräckliga inkomster för att klara grundläggande levnadskostnader. Det är ett sista skyddsnät och är behovsprövat — det vill säga att kommunen gör en utredning av din ekonomi och vad du kan göra för egen försörjning. Skillnaden i praktik är alltså att aktivitetsstöd är kopplat till deltagande i arbetsmarknadsprogram och har regler för närvaro och aktiviteter, medan försörjningsstöd gäller när du inte har annat sätt att klara din ekonomi och du inte omfattas av andra stödformer.

EU har beslutat att USB-C ska bli standard för laddning av elektroniska enheter, som mobiltelefoner, surfplattor och kameror. Beslutet handlar om att minska mängden elektronikavfall, förenkla för konsumenter och göra laddning mer enhetlig. I dag används olika laddkontakter av olika tillverkare, vilket skapar både förvirring och onödigt avfall när gamla sladdar inte längre passar nya enheter. Genom att tvinga fram USB-C som gemensam standard vill EU att vi ska kunna använda samma laddare till flera enheter – oavsett märke. Det gör livet enklare och är bättre för miljön.

Ja, enligt svensk lag måste man ha körkort med sig när man kör ett motordrivet fordon. Exempelvis en bil, motorcykel eller moped klass I. Körkortet fungerar både som bevis på att du har rätt att köra fordonet och som identitetshandling. Det är viktigt att ha med sig ett giltigt körkort som stämmer överens med den behörighet som krävs för det fordon du framför. Att inte kunna visa upp ett giltigt körkort vid en kontroll kan leda till böter, även om du faktiskt har körkort.

Ett svenskt körkort behöver förnyas med jämna mellanrum – vanligtvis vart tionde år. Transportstyrelsen skickar en blankett hem till dig omkring sex månader innan körkortet går ut. Du behöver skicka in ett nytt foto och din namnteckning samt betala en avgift. Körkortet får inte användas om det har gått ut, och du får inte köra förrän ett nytt har kommit. Du kan ta foto på Trafikverkets kontor eller hos fotograf. Det nya körkortet skickas hem till dig eller till ett postombud. För dig som har högre behörigheter, som buss eller lastbil, gäller särskilda regler – till exempel att läkarintyg kan krävas.

Om skuldsanering inte beviljas kvarstår skulderna och kan leda till fortsatt betalningsförseningar och kronofogdeåtgärder.

Information om CSN:s utbetalningsdagar finns på CSN:s webbplats. Där hittar du den exakta informationen för 2022-2023.

Frigivningsprocessen i Sverige involverar Kriminalvården, prövande myndighet (domstol eller överklagandeinstans) och ibland socialtjänsten, med fokus på riskbedömning och återanpassning. När en person döms till fängelse i Sverige sker frigivning vanligtvis efter att två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, om inga nya brott begåtts och personen skött sig under tiden. Denna typ av frigivning kallas villkorlig frigivning. Det är Kriminalvården som ansvarar för att planera och genomföra frigivningen. Inför frigivningen görs en bedömning av hur individen har fungerat i fängelset. Myndigheter som kan vara inblandade är Kriminalvården, socialtjänsten och ibland frivården, beroende på personens behov och situation. Målet är att underlätta återgången till samhället. Om det finns särskilda skäl kan den dömde ansöka om att bli villkorligt frigiven tidigare, men det kräver en särskild prövning. Efter frigivningen kan man vara övervakad av frivården under resten av den villkorliga tiden.

Kommunen kan erbjuda flera olika sorters stöd till barn och unga som påverkas av kriminalitet eller lever i en kriminell miljö. Socialtjänsten är ofta central och kan tillhandahålla insatser som stödjande samtal, familjebehandling och trygghetsboende. De kan också samverka med skola, polis och hälso‑ och sjukvård för att skapa helhetslösningar. Fritidsverksamhet, mentorsprogram och meningsfulla aktiviteter är viktiga insatser för att ge unga annan gemenskap och identifiering än den kriminella miljön. Kommunen kan hjälpa till med stöd i skolarbetet, extra hjälp med läxor och kontakt med studie‑ och yrkesvägledning. Vid behov kan skyddsåtgärder göras, till exempel trygghetsboende eller skyddade boenden, om risk finns för våld eller hot. Genom samordnade insatser kan kommunen hjälpa barnet att bryta mönster och finna nya vägar framåt.

Ett organisationsnummer är ett unikt nummer som identifierar företag och organisationer i Sverige.

Lantmäteriet ansvarar för att förvalta och utveckla Sveriges geografiska information och geodata.

Du kan hitta fastighetsgränser och tomtkartor på Lantmäteriets webbplats.

För att registrera eller ändra ägande av en fastighet behöver du kontakta Lantmäteriet.

För att ansöka om avstyckning eller sammanläggning av fastigheter behöver du kontakta Lantmäteriet.

Det finns flera sätt att få information om en fastighets historik och tidigare ägare.

Fastighetsgränser markerar var en fastighet slutar och en annan börjar. De är viktiga för att avgöra vem som äger vad och för att undvika tvister.

En detaljplan visar hur ett område ska bebyggas och används för att styra planeringen av din fastighet och dess omgivning.

Ett gåvobrev för fastighet är ett juridiskt dokument som används när en fastighet överlåts som en gåva. Detta kan ske mellan familjemedlemmar eller andra närstående. Gåvobrevet måste uppfylla vissa formella krav för att vara giltigt, som att dokumentet ska vara skriftligt och undertecknat av både givare och mottagare. Dessutom måste vissa detaljer anges, till exempel vilken fastighet som överlåts och eventuella villkor för överlåtelsen. För att gåvan ska bli fullständig krävs också att fastigheten registreras hos Lantmäteriet. Ett gåvobrev kan vara fördelaktigt vid exempelvis arv eller om du vill överföra fastigheten utan en försäljning.

Lagfartskostnaden är en avgift du betalar när du köper en fastighet eller tomt och registrerar dig som ny ägare hos Lantmäteriet. Detta görs för att ägarbytet ska bli offentligt och juridiskt bindande. Kostnaden för lagfart består av en stämpelskatt samt en administrativ avgift. Stämpelskatten beräknas på köpeskillingen eller fastighetens taxeringsvärde (det högsta av de två), och ligger vanligtvis på 1,5 % för privatpersoner. Den administrativa avgiften är för närvarande 825 kronor. Lagfarten är en viktig del av ägarprocessen och måste betalas för att kunna bli registrerad som fastighetsägare.

Tomtgränser är de gränser som avgränsar din fastighet från dina grannars eller allmänna ytor. Att känna till var dessa gränser går är viktigt, särskilt om du planerar att bygga något på tomten eller sätta upp ett staket. Tomtgränserna fastställs genom lantmäteriförrättningar och finns registrerade hos Lantmäteriet. Om du är osäker på var dina tomtgränser går, kan du beställa en karta från Lantmäteriet eller begära en gränsutvisning. Det är alltid viktigt att följa tomtgränserna för att undvika framtida konflikter med grannar eller kommunen.

Ja — du kan söka sådan information hos Lantmäteriet genom deras digitala tjänster och register. Du kan bland annat använda e‑tjänsten Vem äger fastigheten för att få reda på vem som är lagfaren ägare idag. Du kan också beställa utdrag ur fastighetsregistret, där du får information som lagfartsuppgifter, inteckningar och taxeringsuppgifter. För fastigheter du äger kan du använda e‑tjänsten Min fastighet för att se detaljerad information om ägarförändringar, rättigheter och historiska åtgärder. Slutligen kan du titta på historiska kartor för att se hur fastigheten och omgivningarna sett ut genom tiderna.

Du hittar en tomtkarta genom Lantmäteriets e-tjänster på lantmateriet.se. En tomtkarta visar fastighetens exakta gränser, byggnader och vägar, och kan vara bra att ha om du till exempel ska bygga något eller sälja tomten. Du kan söka fram kartan med hjälp av fastighetsbeteckning eller adress. I många fall går det att ladda ner kartan direkt i PDF-format. Du kan också kontakta kommunen eller Lantmäteriet om du behöver hjälp. Vissa kommuner erbjuder egna karttjänster där tomtkartor finns tillgängliga gratis. Tomtkartan är ett viktigt underlag vid bygglov, gränstvister eller fastighetsköp.

Lantmäteriet förvaltar fastighetsregistret och där kan du hitta information om markägare. För att ta reda på vem som äger en viss mark eller fastighet i Sverige kan du använda Lantmäteriets e-tjänst "Min fastighet" eller begära ett ägarutdrag från Fastighetsregistret. Du kan söka med hjälp av fastighetsbeteckning eller adress. Informationen visar vem som är registrerad som lagfaren ägare, vilket är den person eller det företag som äger marken enligt lag. För att få ut uppgifterna kan du logga in med BankID, eller kontakta Lantmäteriet direkt. Även kommunen kan ibland hjälpa till om det gäller markfrågor inom detaljplanerat område. Att veta vem som äger marken är viktigt vid till exempel köp, byggplaner eller gränsfrågor.

Ett pantbrev är en säkerhet för ett lån, som ger långivaren rätt att sälja fastigheten om lånet inte återbetalas. Ett pantbrev är ett bevis på att en fastighet används som säkerhet för ett lån – ofta ett bolån. När du köper ett hus och lånar pengar till köpet, vill banken ha en garanti. Pantbrevet visar att banken har rätt till fastigheten om lånet inte betalas tillbaka. Pantbrevet är kopplat till själva fastigheten, inte till dig som person. Om det redan finns pantbrev från tidigare ägare, kan du använda dem. Pantbrev registreras hos Lantmäteriet och finns bara digitalt idag. De är viktiga om du ska köpa hus eller ta lån med fastigheten som säkerhet.

Stämpelskatt är en statlig skatt som du betalar i samband med vissa typer av fastighetsaffärer. Den vanligaste situationen är vid köp av fastighet eller tomträtt, men det kan även förekomma vid uttag av inteckning. I vissa undantagsfall kan stämpelskatt också behöva betalas vid gåva med villkor.

När du köper en fastighet ska du betala stämpelskatt i samband med att du ansöker om lagfart. Skatten baseras på det högsta av köpeskillingen eller taxeringsvärdet från året innan lagfarten beviljas.

När du köper ett hus och tar ett bolån, används ofta pantbrev som säkerhet för lånet. Då tillkommer en så kallad pantbrev kostnad, som består av två delar: stämpelskatt och expeditionsavgift. Det är Lantmäteriet som hanterar utfärdandet av pantbrev.

När du köper en fastighet och behöver ta ett bolån, används pantbrev som säkerhet för lånet. Då kan en pantbrev kostnad tillkomma, men bara om du behöver ta ut en ny inteckning. Det är viktigt att förstå när kostnaden gäller och hur den beräknas, särskilt om det redan finns tidigare pantbrev kopplade till fastigheten.

Detaljplanen för din fastighet hittar du hos din kommuns bygg- och miljöförvaltning.

Tomtgränser bestäms av Lantmäteriet, som är den myndighet i Sverige som ansvarar för fastighetsindelning. När en tomt skapas, delas eller förändras görs en lantmäteriförrättning, där gränserna mäts upp och fastställs juridiskt. Det är alltså inte du själv som bestämmer var gränsen går, utan det görs enligt gällande lagar och regler. Om du är osäker på var din tomtgräns går, kan du beställa en tomtkarta eller fastighetskarta från Lantmäteriet. Du kan också ansöka om att få gränserna markerade fysiskt på plats genom en särskild förrättning. Kommunen kan också vara inblandad, till exempel vid detaljplanering eller bygglov, men det är Lantmäteriet som har det slutliga ansvaret för var gränserna går.

Köparen betalar vanligtvis lagfartsavgiften. Mer detaljerad information finns hos Skatteverket.

Lagfartskostnad ska betalas i samband med att du ansöker om lagfart – det vill säga när du registrerar dig som ny ägare till en fastighet hos Lantmäteriet. Detta gäller oavsett om du köpt ett hus, en tomt eller fått en fastighet som gåva. Ansökan om lagfart ska göras senast tre månader efter att köpekontraktet har skrivits under. Lagfarten är en viktig del i att formellt bli ägare, och avgiften består av en stämpelskatt samt en mindre expeditionsavgift. Beloppet betalas i samband med ansökan, och det är oftast banken som hjälper till att skicka in handlingarna och betala avgiften direkt till Lantmäteriet. Om du inte betalar lagfartskostnaden i tid kan det leda till extra avgifter eller problem med ägarskapet.

Pantbrev utfärdas av Inskrivningsmyndigheten efter att köpet är registrerat hos lantmäteriet.

När du köper ett hus och tar lån från banken behöver du använda huset som säkerhet. Då kräver banken ett så kallat pantbrev. Ett pantbrev är ett dokument som visar att banken har rätt till en viss del av husets värde om du inte kan betala lånet. Om det redan finns pantbrev från tidigare ägare, kan du använda dem. Annars måste du ansöka om nya hos Lantmäteriet. Kostnaden är 2 % av pantbrevets belopp plus en avgift på 375 kronor. Pantbrev gäller bara för fastigheter, inte bostadsrätter. Det är banken som oftast sköter ansökan när du köper huset. Pantbrevet behöver inte fysiskt finnas – det hanteras digitalt.

När du vill låna mer pengar på ditt hus använder banken ofta huset som säkerhet. Det görs genom så kallade pantbrev. Om det redan finns pantbrev som täcker hela det nya lånebeloppet, behövs inga nya. Men om de gamla pantbreven inte räcker till, måste nya skapas. Pantbrev är ett slags bevis på att banken har rätt att få betalt ur huset om du inte betalar lånet. Det är Lantmäteriet som hanterar pantbrev i Sverige. Du betalar en avgift för nya pantbrev – både en fast avgift och en procentuell kostnad beroende på beloppet.

En ägarlägenhet är en form av boende där du äger din lägenhet direkt, likt en villa, istället för att vara medlem i en bostadsrättsförening. För att kunna bilda en ägarlägenhet måste fastigheten uppfylla vissa krav enligt lagen. Bland annat måste huset innehålla minst tre bostadslägenheter och ha en så kallad tredimensionell fastighetsindelning. Det är Lantmäteriet som hanterar ansökningar och prövar om förutsättningarna är uppfyllda. Processen kan ta tid och kräver ofta hjälp av sakkunniga som lantmätare eller jurist. Ägarlägenheter är vanligast i nyproduktion men kan i vissa fall skapas även vid ombyggnation. Det är viktigt att tänka på ansvar för drift, underhåll och eventuella gemensamma utrymmen som ofta kräver gemensamhetsanläggningar.

När du köper en ägarlägenhet behöver du ansöka om lagfart – precis som när du köper ett hus eller en tomt. Lagfart är ett bevis på att du är den lagliga ägaren till fastigheten. Ansökan görs hos Lantmäteriet, och det är först när lagfarten är registrerad som du formellt står som ägare i det svenska fastighetsregistret. För en ägarlägenhet betalar du också stämpelskatt, vilket är en slags avgift baserad på köpeskillingen eller taxeringsvärdet. Att ansöka om lagfart är viktigt – inte bara juridiskt, utan också om du i framtiden vill ta lån med bostaden som säkerhet.

Ja — du kan få sådan information via Lantmäteriets e‑tjänster och register. En av de enklaste tjänsterna heter Vem äger fastigheten, där du med fastighetsbeteckning kan se vem som är lagfaren ägare av en fastighet. Genom att beställa ett registerutdrag ur fastighetsregistret kan du dessutom få mer detaljerad information — som lagfartsuppgifter, inteckningar och taxeringsuppgifter. För din egen fastighet kan du också logga in i e‑tjänsten Min fastighet, där du kan se förändringar, rättigheter och historiska åtgärder kopplade till fastigheten. För längre tillbaka i tiden kan historiska kartor hjälpa dig att följa hur marken och fastigheten sett ut tidigare.

Den informationen finns hos din hyresvärd eller i dina kontrakt.

Om du vill veta mer om din fastighet – till exempel vem som äger den, var tomtgränsen går eller om det finns några servitut – kan du hitta det hos Lantmäteriet. De har en e-tjänst som heter Min fastighet, där du som är fastighetsägare kan logga in med BankID och se alla detaljer. Du får information om byggnader, lagfart, taxeringsvärde, inteckningar och mycket mer. Är du inte ägare till fastigheten kan du ändå beställa en fastighetsrapport från Lantmäteriet. Den kostar en mindre summa. Du kan också kontakta kommunen för uppgifter om exempelvis bygglov eller detaljplan.

Att äga en fastighet innebär ansvar. Det finns flera lagar som styr vad du får och inte får göra med din mark och dina byggnader. De viktigaste lagarna är Jordabalken, Plan- och bygglagen och Miljöbalken. De reglerar bland annat fastighetsgränser, bygglov, miljöpåverkan och hur du får använda din tomt. Om du till exempel vill bygga ett attefallshus, borra efter bergvärme eller sätta upp ett staket, kan du behöva tillstånd från kommunen. Det är också vanligt att servitut eller andra rättigheter påverkar vad du får göra. Du kan enkelt se information om din fastighet via Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Där hittar du uppgifter om lagfart, servitut, byggnader och mer.

Lantmäteriet förvaltar fastighetsregistret och kan ge information om tidigare ägare.

Taxeringsvärdet är ett värde på din fastighet som används för att beräkna fastighetsskatt. Det är inte marknadsvärdet. Taxeringsvärde är det värde som Skatteverket sätter på en fastighet och används som underlag för att beräkna bland annat fastighetsavgift, fastighetsskatt och vid vissa tillfällen stämpelskatt när fastigheten byter ägare. Värdet ska spegla 75 % av marknadsvärdet två år innan den aktuella taxeringen. Till exempel: Om din fastighet taxeras år 2025 baseras värdet på uppskattat marknadsvärde från 2023. Skatteverket tar hänsyn till faktorer som läget, storleken på fastigheten, byggnadens standard och typ av mark. Du kan enkelt hitta ditt aktuella taxeringsvärde via Skatteverkets e-tjänst Mina sidor eller på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Det är viktigt att kontrollera värdet eftersom det kan påverka din skatt och avgifter.

Taxeringsvärdet på ditt hus är det värde som Skatteverket fastställer och som används för att beräkna fastighetsavgift, fastighetsskatt och ibland stämpelskatt vid köp eller överlåtelse. Det motsvarar 75 % av marknadsvärdet två år innan taxeringen. Det enklaste sättet att ta reda på taxeringsvärdet på ditt hus är att logga in på Skatteverkets e-tjänst Mina sidor, där du hittar uppgifter om dina fastigheter. Du kan också använda Lantmäteriets tjänst Min fastighet, som visar detaljerad information om fastigheten, inklusive taxeringsvärde, areal och kartor. Du hittar även uppgifterna i din deklaration och i Skatteverkets beslut om fastighetstaxering. Det är bra att kontrollera värdet, eftersom det påverkar både din skatt och dina avgifter.

Taxeringsvärdet är ett värde på din fastighet som används för att beräkna fastighetsskatt. Det är inte marknadsvärdet. Taxeringsvärde är det värde som Skatteverket sätter på en fastighet och används som underlag för att beräkna bland annat fastighetsavgift, fastighetsskatt och vid vissa tillfällen stämpelskatt när fastigheten byter ägare. Värdet ska spegla 75 % av marknadsvärdet två år innan den aktuella taxeringen. Till exempel: Om din fastighet taxeras år 2025 baseras värdet på uppskattat marknadsvärde från 2023. Skatteverket tar hänsyn till faktorer som läget, storleken på fastigheten, byggnadens standard och typ av mark. Du kan enkelt hitta ditt aktuella taxeringsvärde via Skatteverkets e-tjänst Mina sidor eller på Lantmäteriets tjänst Min fastighet. Det är viktigt att kontrollera värdet eftersom det kan påverka din skatt och avgifter.

Lägenhetsnummer används för att identifiera en specifik lägenhet inom en fastighet. De består av fyra siffror och används bland annat av Skatteverket, Lantmäteriet och myndigheter för att hålla reda på vem som bor var. Numret är inte samma sak som bostadsrättsföreningens interna nummer utan är en officiell identitetskod som är unik för varje bostad. Det används vid folkbokföring, adressändringar, bostadsbidrag, deklarationer och vid hantering av post. Du hittar numret oftast på din dörr, i entrén, i hyreskontraktet eller via Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet. Kort sagt är lägenhetsnumret ett viktigt verktyg för att myndigheter, fastighetsägare och bostadsbolag ska kunna skilja på olika bostäder i samma byggnad.

Information om lägenhetsnummer finns oftast hos fastighetsägaren eller i fastighetsregistret. Du kan hitta information om ditt lägenhetsnummer på flera olika sätt beroende på var du bor och vad du behöver uppgiften till. Lägenhetsnumret är ett officiellt nummer som används av Skatteverket, Lantmäteriet och andra myndigheter för att identifiera en specifik bostad. Det snabbaste sättet att hitta information är via Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet, där du kan se uppgifter om din bostad och fastighet. Du kan också hitta lägenhetsnumret i hyresavtalet, bostadsrättsavtalet eller på dörren till bostaden. Skatteverket använder lägenhetsnummer vid folkbokföring, adressändringar och när du söker bostadsbidrag eller liknande stöd. Det är därför viktigt att alltid använda det korrekta numret för din lägenhet.

För att registrera eller ändra äganderätten till en fastighet i Sverige måste du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Till ansökan ska du bifoga dokument som visar hur du förvärvat fastigheten — till exempel köpehandling, gåvobrev, arvskifte eller bodelningshandling. Originalhandlingar eller bestyrkta kopior krävs. Om fastigheten är en tomträtt måste du ansöka om inskrivning av tomträttsinnehav. I vissa fall kan även fullmakter, medgivanden eller andra handlingar behövas beroende på situation och vilka parter som är inblandade.

Det finns nationella karttjänster och register där du kan se tomtgränser och fastighetsindelning. Lantmäteriet tillhandahåller tjänster som visar fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar för hela landet. Du kan söka på adress eller fastighetsbeteckning och se gränserna i en e‑tjänst eller app. Tänk dock på att de gränser som syns i kartan inte alltid har juridisk giltighet — för exakta rättigheter och ägande krävs ett utdrag ur fastighetsregistret.

Du kan få sådan information via Lantmäteriets e‑tjänster och register. En av de enklaste tjänsterna heter Vem äger fastigheten, där du med fastighetsbeteckning kan se vem som är lagfaren ägare av en fastighet. Genom att beställa ett registerutdrag ur fastighetsregistret kan du dessutom få mer detaljerad information — som lagfartsuppgifter, inteckningar och taxeringsuppgifter. För din egen fastighet kan du också logga in i e‑tjänsten Min fastighet, där du kan se förändringar, rättigheter och historiska åtgärder kopplade till fastigheten. För längre tillbaka i tiden kan historiska kartor hjälpa dig att följa hur marken och fastigheten sett ut tidigare.