Mediemyndigheten

Om ditt barn utsätts för hat eller hot i sociala medier är det viktigt att agera snabbt. Börja med att prata lugnt med barnet och lyssna på vad som har hänt. Spara bevis genom att ta skärmbilder på meddelanden eller inlägg. Blockera och anmäl personen som ligger bakom, direkt i appen eller plattformen. I allvarliga fall ska du också göra en polisanmälan – hat och hot på nätet kan vara brottsligt. Det är viktigt att barnet känner sig tryggt och vet att det är okej att be om hjälp. Som förälder kan du också kontakta skolan eller barnets andra trygga vuxna. Visa att du tar situationen på allvar och att barnet inte är ensamt.

Ja, det finns vägledning om ungas liv på sociala medier från flera myndigheter och organisationer i Sverige. Både Skolverket, BRIS och Statens medieråd erbjuder råd och information till vuxna om hur unga påverkas av sociala medier. Vägledningen handlar om allt från integritet och näthat till skärmtid och självkänsla. Den hjälper föräldrar, lärare och andra vuxna att förstå ungas digitala vardag. Genom att ha kunskap och prata öppet med barnen går det att skapa trygghet och goda vanor online. Syftet med vägledningen är inte att förbjuda sociala medier, utan att stötta unga i att använda dem på ett sätt som är sunt och respektfullt.

Skärmtid påverkar ungas hälsa både positivt och negativt, beroende på hur den används. Att använda skärm för skola, social kontakt och lärande kan vara bra. Men för mycket passiv skärmtid – som att scrolla i timmar eller spela utan paus – kan påverka sömn, fysisk aktivitet och mående negativt. Sömnbrist, huvudvärk, stress och stillasittande är vanliga problem bland unga med mycket skärmtid. Det är därför viktigt med balans. Barn och ungdomar mår bättre när skärmtiden varvas med rörelse, sömn och umgänge i verkliga livet. Prata gärna i familjen om skärmanvändning och hitta gemensamma regler.