Riksdagens

Kommunen kan erbjuda flera olika sorters stöd till barn och unga som påverkas av kriminalitet eller lever i en kriminell miljö. Socialtjänsten är ofta central och kan tillhandahålla insatser som stödjande samtal, familjebehandling och trygghetsboende. De kan också samverka med skola, polis och hälso‑ och sjukvård för att skapa helhetslösningar. Fritidsverksamhet, mentorsprogram och meningsfulla aktiviteter är viktiga insatser för att ge unga annan gemenskap och identifiering än den kriminella miljön. Kommunen kan hjälpa till med stöd i skolarbetet, extra hjälp med läxor och kontakt med studie‑ och yrkesvägledning. Vid behov kan skyddsåtgärder göras, till exempel trygghetsboende eller skyddade boenden, om risk finns för våld eller hot. Genom samordnade insatser kan kommunen hjälpa barnet att bryta mönster och finna nya vägar framåt.

Frigivningsprocessen i Sverige involverar Kriminalvården, prövande myndighet (domstol eller överklagandeinstans) och ibland socialtjänsten, med fokus på riskbedömning och återanpassning. När en person döms till fängelse i Sverige sker frigivning vanligtvis efter att två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, om inga nya brott begåtts och personen skött sig under tiden. Denna typ av frigivning kallas villkorlig frigivning. Det är Kriminalvården som ansvarar för att planera och genomföra frigivningen. Inför frigivningen görs en bedömning av hur individen har fungerat i fängelset. Myndigheter som kan vara inblandade är Kriminalvården, socialtjänsten och ibland frivården, beroende på personens behov och situation. Målet är att underlätta återgången till samhället. Om det finns särskilda skäl kan den dömde ansöka om att bli villkorligt frigiven tidigare, men det kräver en särskild prövning. Efter frigivningen kan man vara övervakad av frivården under resten av den villkorliga tiden.

Information om CSN:s utbetalningsdagar finns på CSN:s webbplats. Där hittar du den exakta informationen för 2022-2023.