Desinformation från främmande makter

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

AKTUELLA LÄNKAR

Myndigheten för psykologiskt försvar

VIKTIG INFORMATION

Vad är desinformation och hur används den?

Desinformation skiljer sig från vanlig felinformation genom att den sprids medvetet och med avsikten att manipulera. Främmande makter använder desinformation för att skapa splittring och osäkerhet i andra länder. Det kan handla om allt från att undergräva förtroendet för valprocesser till att försvaga internationella allianser. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är desinformation en del av en bredare påverkansoperation som kan inkludera propaganda och psykologisk krigföring.

Läs mer Läs mindre

Exempel på desinformation

Ryska påverkansoperationer är ett välkänt exempel. Under de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 använde ryska aktörer sociala medier för att sprida falska nyheter och polariserande innehåll. Detta syftade till att så misstro bland väljare och förstärka politiska och sociala klyftor. Enligt MPF har liknande strategier använts i Europa, där desinformation har riktats mot EU och NATO för att minska allmänhetens stöd och skapa splittring.

Läs mer Läs mindre

Hur påverkar desinformation samhället?

Desinformation kan ha allvarliga konsekvenser för samhället. Genom att skapa osäkerhet och misstro kan den försvaga förtroendet för demokratiska processer och institutioner. När människor inte längre vet vad de ska tro på eller vem de kan lita på, kan detta leda till ökad polarisering och sociala spänningar. MPF betonar att syftet med desinformation är att skapa en miljö där sanning och fakta blir relativt, vilket gör det svårare för människor att fatta välgrundade beslut.

Läs mer Läs mindre

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

För att motverka desinformation behöver vi öka vår mediekunskap och alltid tänka källkritiskt. Genom att vara medvetna om att desinformation existerar och att den används som ett vapen av främmande makter, kan vi bättre skydda oss. MPF rekommenderar att vi är kritiska till information vi tar del av, särskilt på sociala medier, och att vi kontrollerar källor innan vi sprider vidare information.

Läs mer Läs mindre

Vad har vi för ansvar?

Desinformation är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vår demokrati. Genom att vara medvetna om dess existens och genom att utveckla våra färdigheter i källkritik och kritiskt tänkande kan vi bättre stå emot dess påverkan. Som medborgare har vi alla ett ansvar att värna om sanningen och att bidra till ett samhälle där fakta och information baseras på trovärdiga källor.

Läs mer Läs mindre

mpf.se

Ämnen

Relaterade ämnen
Informationsberedskap
Psykologiskt försvar
Mediekritik och källkritik
Desinformationsbekämpning
Desinformation
Påverkanskampanjer
Informationspåverkan
Samhällsskydd
Opinion

Vad är Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är en svensk myndighet som arbetar med att skydda Sverige från psykologiska hot.

Regeringskansliet Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Hur känner jag igen psykologisk påverkan från främmande makt

Psykologisk påverkan från främmande makt handlar om att någon försöker påverka vad människor i ett land tänker, känner eller gör – ofta utan att de själva märker det. Syftet kan vara att skapa oro, misstro mot myndigheter eller splittring mellan människor. Påverkan kan ske genom sociala medier, nyheter, rykten eller personliga kontakter. För att känna igen psykologisk påverkan är det viktigt att vara källkritisk. Fråga dig vem som står bakom informationen, vad syftet verkar vara och om flera oberoende källor bekräftar samma sak. Var också uppmärksam på budskap som väcker starka känslor, som ilska eller rädsla – de används ofta för att försvaga ditt omdöme. Genom att vara medveten, tänka efter och prata öppet med andra kan du minska risken att bli påverkad.

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Hur ser ett skyddsrum ut?

Skyddsrum varierar i utseende, men är generellt sett robusta, enkla rum avsedda för skydd. Ett skyddsrum är en särskilt förstärkt del av en byggnad som ska skydda människor vid krig eller andra allvarliga hot. I fredstid används skyddsrum ofta som källare, förråd eller cykelrum, men de kan snabbt ställas i ordning vid behov. Ett skyddsrum har tjocka betongväggar, förstärkta dörrar och ventilationssystem med filter som skyddar mot gaser och farligt damm. Det finns också toalettlösning, vattenbehållare och plats för sittplatser. Skyddsrummet är byggt för att stå emot tryckvågor, splitter och andra faror. Alla skyddsrum i Sverige följer regler som är bestämda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

Desinformation – alltså när falsk eller vilseledande information sprids – är ett allvarligt hot mot samhälle och demokrati. Vi kan alla bidra till att motverka den. Först och främst genom att vara källkritiska: kontrollera vem som säger något, och om det finns fler oberoende källor som säger samma sak. En annan viktig sak är att inte sprida vidare saker du är osäker på; dessutom hjälper det att prata med andra om vad man läst och hört för att förstå bättre. Myndigheter kan också hjälpa till genom att ge information och stöd till allmänheten, skapa handböcker och utbildningar som lär oss hur vi hanterar desinformation. Organisationer kan göra riskbedömningar och utveckla rutiner för att snabbt upptäcka när desinformation börjar spridas. Tillsammans kan individer och institutioner göra det mycket svårare för falska berättelser att ta fäste.

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)Säkerhetspolisen