Desinformation från främmande makter

Desinformation från främmande makter

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

VIKTIG INFORMATION

Vad är desinformation och hur används den?

Desinformation skiljer sig från vanlig felinformation genom att den sprids medvetet och med avsikten att manipulera. Främmande makter använder desinformation för att skapa splittring och osäkerhet i andra länder. Det kan handla om allt från att undergräva förtroendet för valprocesser till att försvaga internationella allianser. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) är desinformation en del av en bredare påverkansoperation som kan inkludera propaganda och psykologisk krigföring.

Läs merLäs mindre

Exempel på desinformation

Ryska påverkansoperationer är ett välkänt exempel. Under de amerikanska presidentvalen 2016 och 2020 använde ryska aktörer sociala medier för att sprida falska nyheter och polariserande innehåll. Detta syftade till att så misstro bland väljare och förstärka politiska och sociala klyftor. Enligt MPF har liknande strategier använts i Europa, där desinformation har riktats mot EU och NATO för att minska allmänhetens stöd och skapa splittring.

Läs merLäs mindre

Hur påverkar desinformation samhället?

Desinformation kan ha allvarliga konsekvenser för samhället. Genom att skapa osäkerhet och misstro kan den försvaga förtroendet för demokratiska processer och institutioner. När människor inte längre vet vad de ska tro på eller vem de kan lita på, kan detta leda till ökad polarisering och sociala spänningar. MPF betonar att syftet med desinformation är att skapa en miljö där sanning och fakta blir relativt, vilket gör det svårare för människor att fatta välgrundade beslut.

Läs merLäs mindre

Vad kan vi göra för att motverka desinformation?

För att motverka desinformation behöver vi öka vår mediekunskap och alltid tänka källkritiskt. Genom att vara medvetna om att desinformation existerar och att den används som ett vapen av främmande makter, kan vi bättre skydda oss. MPF rekommenderar att vi är kritiska till information vi tar del av, särskilt på sociala medier, och att vi kontrollerar källor innan vi sprider vidare information.

Läs merLäs mindre

Vad har vi för ansvar?

Desinformation är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vår demokrati. Genom att vara medvetna om dess existens och genom att utveckla våra färdigheter i källkritik och kritiskt tänkande kan vi bättre stå emot dess påverkan. Som medborgare har vi alla ett ansvar att värna om sanningen och att bidra till ett samhälle där fakta och information baseras på trovärdiga källor. 

Läs merLäs mindre

Vad är psykologiskt försvar?

Psykologiskt försvar handlar om samhällets gemensamma förmåga att upptäcka och stå emot felaktig eller vilseledande påverkan som riktas mot Sverige. Det kan gälla desinformation, propaganda eller manipulation från andra länder eller aktörer. Målet är att skydda vårt demokratiska samhälle, våra institutioner och människors förtroende för dem. Alla behövs i detta — myndigheter, företag och enskilda medborgare. Genom att vara kritisk till information och kontrollera källor bidrar vi alla till det psykologiska försvaret.

Hur känner jag igen psykologisk påverkan från främmande makt

Psykologisk påverkan från främmande makt handlar om att någon försöker påverka vad människor i ett land tänker, känner eller gör – ofta utan att de själva märker det. Syftet kan vara att skapa oro, misstro mot myndigheter eller splittring mellan människor. Påverkan kan ske genom sociala medier, nyheter, rykten eller personliga kontakter. För att känna igen psykologisk påverkan är det viktigt att vara källkritisk. Fråga dig vem som står bakom informationen, vad syftet verkar vara och om flera oberoende källor bekräftar samma sak. Var också uppmärksam på budskap som väcker starka känslor, som ilska eller rädsla – de används ofta för att försvaga ditt omdöme. Genom att vara medveten, tänka efter och prata öppet med andra kan du minska risken att bli påverkad.

Vad gör Statens institutionsstyrelse (SiS)

Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för att driva särskilda ungdomshem och andra institutioner för unga med behov av stöd.

Vad är en säkerhetsprövning?

Säkerhetsprövning är en process som används för att kontrollera att en person är pålitlig och lämplig att hantera känslig information eller arbeta i säkerhetsklassade positioner. Det är vanligt inom områden där skydd av rikets säkerhet eller känslig information är viktigt, som inom försvar, polis och andra myndigheter. Säkerhetsprövningen inkluderar en kontroll av individens bakgrund, lojalitet och eventuella kopplingar som kan utgöra en säkerhetsrisk. Målet med säkerhetsprövningen är att skydda både nationens och arbetsgivarens säkerhet genom att säkerställa att endast pålitliga personer får tillgång till känsliga uppgifter.
other imageStäll din fråga

Hitta svar på din fråga 1 från svenska myndigheter!

Hur hanterar Säpo hot från främmande makter och cyberattacker?

Säkerhetspolisen (Säpo) arbetar aktivt med att skydda Sverige från hot från främmande makter och cyberattacker genom att förebygga, upptäcka och bekämpa dessa.

Vilka hotbilder finns mot Sverige enligt MPF?

MPF har identifierat flera hotbilder mot Sverige, som omfattar allt från cyberattacker till terrorism.

Vad gör myndigheten för att skydda yttrandefriheten i medierna?

Sverige har en stark tradition av yttrandefrihet och det finns flera lagar och institutioner som skyddar den.

myndigheter som jobbar med Desinformation från främmande makter

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Desinformation, eller spridandet av falsk eller missvisande information för att vilseleda människor, har blivit ett alltmer använt verktyg av främmande makter. Genom att sprida vilseledande information försöker dessa aktörer påverka opinionen, skapa osäkerhet och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner.

AKTUELLT PÅ ANSLAGSTAVLAN.SE