Image Placeholder
sv
Svenska
Näthat

Näthat

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.

VIKTIG INFORMATION

Vilka former av näthat finns?

Näthat omfattar hot, trakasserier, förlöjligande eller spridning av kränkande material riktat mot individer eller grupper på nätet. Det kan handla om nedlåtande kommentarer, hotfulla meddelanden, hatmongering mot ett kännetecken eller publicering av bilder som skadar någons integritet. Även om allt inte är brottsligt kan det ändå vara mycket obehagligt och påverka ens vardag starkt. När näthatet har så allvarlig karaktär att det väcker rädsla eller består av upprepade allvarliga angrepp, bör det polisanmälas. Det är viktigt att förstå att även det man delar eller sprider kan räknas som delaktighet i näthatet. Personer och grupper som hör till minoriteter eller redan utsatta kategorier har ofta högre risk att drabbas.

Läs merLäs mindre

Hur påverkar näthat den utsatta personen?

Att bli utsatt för näthat kan leda till psykisk påfrestning, känsla av utsatthet och inskränkt frihet att uttrycka sig. Många som utsätts anpassar sitt sätt att skriva eller publicera online för att undvika fler angrepp. Det kan också leda till självcensur, där personen avstår från att delta i nätdebatt eller sociala medier för att undvika risk. I vissa fall påverkas sömn, mående och känsla av trygghet. Unga personer, särskilt de i miljöer med hög social medieanvändning, har visat sig drabbas i större omfattning. För den som återkommande utsätts blir nätmiljön mer begränsad och friheten att vara sig själv i digitala sammanhang minskar.

Läs merLäs mindre

Vad säger lagen om näthat?

Det finns ingen särskild “nähatlag” men många brottsrubriceringar som täcker upp olagliga handlingar online. Det kan röra sig om olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal eller integritetsintrång. Vilken rubrik som gäller beror på handlingens art, upprepning och om hotet anses kunna leda till rädsla för den utsatte. Vid hatmotiv, alltså om angreppet riktas mot en person på grund av exempelvis kön, etnicitet, religion eller annan diskrimineringsgrund, kan det bli fråga om hatbrott som ger högre straff. Det är alltså handlingens kontext och allvar som avgör om det är brottsligt.

Läs merLäs mindre

Hur samlar jag bevis och agerar som utsatt?

Om du blivit utsatt för näthat är det viktigt att spara bevis så snart som möjligt: ta skärmdumpar, spara meddelanden, mejl eller inlägg, dokumentera datum och klockslag. Radera inte materialet även om det känns obehagligt. Du kan också be någon vara vittne till att materialet är oförändrat. När bevis är samlat kan du kontakta polis eller stöd­organisation. Även om du känner dig osäker på om det är ett brott, bör du göra en anmälan – myndigheten bedömer om brott föreligger. Att handla snabbt minskar risken att information raderas eller försvinner.

Läs merLäs mindre

När och hur gör jag en polisanmälan?

Du kan göra en polisanmälan vid näthat om det har karaktär av brott, som hot, ofredande eller hatbrott. Du ska ringa polisens nummer eller besöka en polisstation och uppge dina bevis. Det spelar ingen roll om du inte är säker på att det är brott – polisen gör bedömningen. I anmälan behöver du beskriva vad som hänt, när och hur, samt överlämna sparat material. Om du är rädd eller situationen är akut, kontakta nödnumret direkt. Efter din anmälan kan polis inleda utredning, begära teknisk information från internetoperatörer och fatta beslut om eventuellt åtals­ärende.

Läs merLäs mindre

Vad kan jag och samhället göra för att motverka näthat?

Motverkandet av näthat handlar både om förebyggande och rättsliga åtgärder. Som individ kan du tänka igenom vad du delar och skriver, undvika att bidra till spridning av hatinlägg och stödja den utsatte genom att stå upp. Som samhälle krävs utbildning, samtal och tekniska verktyg för att upptäcka och stoppa spridning av hat och hot online. Organisationer och myndigheter arbetar med att stödja utsatta, samla rapporter och utveckla metoder. Genom att öka kunskapen om näthatets mekanismer och konsekvenser, samt uppmuntra anmälan och bevisinsamling, blir det enklare att agera och skydda både utsatta individer och demokratin i stort.

Läs merLäs mindre

Kan jag vara anonym när jag anmäler ett brott?

Det beror på vilket brott det gäller och hur du anmäler det. du kan i många fall vara anonym när du anmäler ett brott. Om du ringer eller lämnar ett tips utan att säga ditt namn kan polisen inte se vem du är. Du behöver inte uppge personuppgifter om du inte vill. Det gör att fler vågar berätta om brott som annars kanske aldrig skulle komma fram. Men om du gör en polisanmälan som kan leda till en utredning kan polisen behöva kontaktuppgifter för att kunna ställa frågor eller använda dig som vittne. I sådana fall kan det bli svårt att vara helt anonym. Det är viktigt att skilja på att tipsa och att anmäla. När du tipsar kan du vara anonym. När du anmäler ett brott kan polisen behöva mer information. Genom att berätta det du vet hjälper du till att öka tryggheten i samhället.

Vad får jag ta med mig in i Sverige från utlandet?

Det finns regler för vad du får ta med dig in i Sverige. Det beror på varifrån du kommer och vad du tar med dig.

How can i report crime ?

To report a crime in Sweden, contact the police directly via phone or their website.

Hur ser processen för frigivning från fängelse ut i Sverige? Vilka steg är involverade och vilka myndigheter är inblandade?

Frigivningsprocessen i Sverige involverar Kriminalvården, prövande myndighet (domstol eller överklagandeinstans) och ibland socialtjänsten, med fokus på riskbedömning och återanpassning. När en person döms till fängelse i Sverige sker frigivning vanligtvis efter att två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, om inga nya brott begåtts och personen skött sig under tiden. Denna typ av frigivning kallas villkorlig frigivning. Det är Kriminalvården som ansvarar för att planera och genomföra frigivningen. Inför frigivningen görs en bedömning av hur individen har fungerat i fängelset. Myndigheter som kan vara inblandade är Kriminalvården, socialtjänsten och ibland frivården, beroende på personens behov och situation. Målet är att underlätta återgången till samhället. Om det finns särskilda skäl kan den dömde ansöka om att bli villkorligt frigiven tidigare, men det kräver en särskild prövning. Efter frigivningen kan man vara övervakad av frivården under resten av den villkorliga tiden.
other imageStäll din fråga

Hitta svar på din fråga 3 från svenska myndigheter!

HITTA JUST DE FRÅGOR DU LETAR EFTER

Hur ansöker jag om att besöka en intagen?

Du kan ansöka om att besöka en intagen via Kriminalvårdens hemsida eller genom att kontakta anstalten direkt.

Hur fungerar övervakning och elektronisk fotboja?

Övervakning och elektronisk fotboja är säkerhetsåtgärder som används för att övervaka personer som är frihetsberövade eller dömda för brott.

myndigheter som jobbar med Näthat

Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brottsförebyggande rådet (Brå)

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.
Mediemyndigheten

Mediemyndigheten

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.
Polismyndigheten

Polismyndigheten

Näthat är ett växande problem i det digitala samhället. Det kan handla om hot, kränkningar, trakasserier eller spridning av kränkande bilder och information på nätet. Vem som helst kan drabbas – barn, unga, vuxna och offentliga personer. Ofta sker det anonymt, vilket kan göra det extra svårt att veta hur man ska agera. Näthat påverkar inte bara offret psykiskt och känslomässigt, utan kan även få juridiska konsekvenser. Det är viktigt att känna till sina rättigheter, vad som räknas som brottsligt och hur man kan anmäla. Genom att förstå vad näthat är och hur det fungerar kan vi tillsammans skapa ett tryggare digitalt klimat.

AKTUELLT PÅ ANSLAGSTAVLAN.SE