Image Placeholder
sv
Svenska

Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) spelar en central roll i främjandet av brottsförebyggande åtgärder i Sverige. Utöver detta har BRÅ ansvaret för att samla in och presentera officiell statistik relaterad till rättsväsendet.

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en svensk myndighet under Justitiedepartementet med säte i Stockholm. Sedan starten 1974 har Brå haft som uppdrag att främja åtgärder för att förhindra brott och bidra till kunskapsutvecklingen inom kriminalpolitik. De fyra huvudområdena för deras arbete är att forska och utveckla kunskap inom kriminalpolitik, utvärdera reformer som beslutas politiskt, producera brottsstatistik och stödja lokalt brottsförebyggande arbete.

Brå stödjer också rättsväsendets myndigheter såsom polisen, åklagarmyndigheten, domstolarna och kriminalvården. De driver även skolportalen Brottsrummet.se, som är en kunskapsbank om brott och brottslighet riktad till ungdomar. Inom Brå finns också Center mot våldsbejakande extremism, som arbetar för att förebygga brottslighet och terrorism med ideologiska motiv.

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en svensk myndighet under Justitiedepartementet med säte i Stockholm. Sedan starten 1974 har Brå haft som uppdrag att främja åtgärder för att förhindra brott och bidra till kunskapsutvecklingen inom kriminalpolitik. De fyra huvudområdena för deras arbete är att forska och utveckla kunskap inom kriminalpolitik, utvärdera reformer...

FRÅGA Brottsförebyggande rådet (Brå)

Hitta just de frågor du letar efter

Vad är näthat?

Näthat är när någon använder internet för att kränka, hota eller trakassera en annan person. Det kan ske i sociala medier, via mejl, kommentarsfält eller meddelanden. Syftet är ofta att såra, skrämma eller tysta någon. Näthat kan handla om elaka ord, rykten, bilder eller spridning av personlig information utan tillåtelse. Den som utsätts för näthat kan känna sig maktlös och orolig, särskilt när det sprids snabbt till många. Det är viktigt att komma ihåg att näthat inte är okej – samma regler gäller på nätet som i verkligheten. Om du blir utsatt ska du spara bevis, blockera personen och kontakta plattformen eller polisen. Genom att stå upp mot näthat och visa respekt på nätet bidrar vi alla till en tryggare digital miljö.

Vilka former av näthat finns det?

Näthat kan ta sig många olika uttryck och riktar sig mot individer eller grupper i digitala miljöer. Det kan handla om kränkande kommentarer, upprepade trakasserier, hot om våld, spridning av privata bilder utan samtycke eller attacker mot någon på grund av t.ex. kön, etnicitet eller sexuell läggning. Även om inte allt näthat är brottsligt kan det ändå vara skadligt för den som utsätts. En viktig gräns går vid när handlingen väcker rädsla, är upprepad eller har med diskrimineringsgrund att göra — då kan det vara brottsligt och bör anmälas.

Vad räknas som gängkriminalitet?

Gängkriminalitet syftar ofta på brott som begås av grupper där flera personer samarbetar regelbundet för att begå brott, där det finns någon typ av struktur eller roller inom gruppen. Det kan handla om narkotikahandel, våldsbrott, utpressning eller smuggling. En viktig del är att brotten inte bara är enstaka gärningar, utan del i en organiserad verksamhet – där gruppen kan ha makt och inflytande inom sina områden. Gäng kan också ha kontroll över viss mark eller verksamhet och använda hot, våld eller tvång för att upprätthålla sin ställning.